top of page

Analys -
Andres Serrano "Redemption"

Vi har varit på Fotografiska och tittat på bland annat Andres Serranos utställning “Redemption”. Andres Serrano växte upp i den italienska stadsdelen Williamsburg i New York, och tidigt väcktes hans intresse för konst. Han studerade konst och arbetade sedan under många år som reklamfotograf.

 

Olika typer av kroppsvätskor som urin, blod och sädesvätska är återkommande genom hela den här utställningen. Bland annat verket “Piss Christ” där en krucifix är nedsänkt i Andres eget urin har blivit mycket uppmärkssammat samt skapat protest från kyrkan samtidigt som den till och med har förstörts på vissa utställningar. Andres Serranos utsällning “Redemption” är mycket utmanande och innehåll bilder som i många fall kan uppfattas som provocerande. Samtiliga av hans verk bidrar till en samhällsdebatt då de alla balanserar på gränsen för vad som är accepterat. Han behandlar ämnen som historiskt sett har varit och fortfarande idag är tabubelagda, och tvingar både sig själv och betraktaren att möta detta, trots att det är väldigt provocerande. Han säger själv att han vill få folk att prata om saker som man i vanliga fall inte vågar prata om och det gör han genom att ta upp sånt som han kanske inte alla gånger vet så mycket om men ändå anser är viktigt. Andres Serrano är mycket nyfiken på det okända och oväntade och samtidigt skapar han en diskussion kring detta med självsäkerhet och lite självdistans. Till exempel i verket "Piss Christ" vågar han sänka ned en mycket starkt laddad kristen symbol i urin. Anledningen till att han gör det orädd är för att det är hans egen religion han tar upp och det är inte lika läskigt att driva med något som tillhör en själv och som man känner till.  

 

Jag tycker att Andres Serrano väcker tankar och debatt på ett väldigt snygg och professionellt sätt sin utställning. Visst blir man ibland obekväm som betraktare när man ser bilderna ur serien "A History of Sex" men det Andres vill är att man trots den först spontana reaktionen att ämnet är opassande, ändå vågar konfrontera fotografierna och kommer till en insikt att det är ett ämne som egentligen inte borde vara tabubelagt. Vi lever i en tid där yttrandefriheten är väldigt aktuell och jag tror att genom konst som är provocerande och utmanande så uppmuntrar man till att fler vågar uttrycka sina åsikter. Det handlar inte om att man i alla fall måste hålla med om vad andra säger men det är viktigt att kunna respektera och acceptera allas åsikter. Därför är det även viktigt att kunna betrakta dessa verk trots att det känns jobbigt eller obevkämt.

    bottom of page